en hmongflykting i usa skulle framföra en presentation om hur man gör fisksoppa. (jag vet inte hur situationen var, det var antagligen en undervisningssituation där alla hade fått i uppgift att hålla en presentation). och vad han berättade: för att göra en fisksoppa måste man ha ingridienser, och för att skaffa dessa måste man göra en mängd saker - man måste fiska, och således tillverka fiskeverktyg (och således känna till hur man fångar en viss fisk bäst, var man fångar den, vilka verktyg man ska använda och hur man ska tillverka dem), man måste veta hur många som ska äta och deras preferenser, hur man ska krydda, hur kryddorna interagerar med varandra, vad det är för säsong - således vilka kryddor som finns, man måste odla grönsakerna man ska ha i och då ha kunskap om olika grödors egenskaper, hur man kultiverar dem och skördar dem och tillreder dem, och hur alla smaker påverkar varandra. detta och mycket mer.
vi är alla fisksoppor. vi är alla ett gytter av olika saker som interagerar. jag är min historia, beteende är språk (säger hur min begreppsvärld är beskaffad) och en människa människa beter sig som hon gör för att hon ser världen som hon gör.
för hmong är detta väldigt påtagligt. för dem är det snarare gruppen som är individen än personen (gruppen är individ - indivisible - odelbar) och gruppen bär sin kultur. och kulturen är formad och skapad ur allt det som hmong utsats för och upplevt. hmong beter sig som de gör för att de ser världen som de gör.
detta är sant även om mig, även om jag inte är del av en lika intrikat sammanvävd grupp utan i mig är min individ. jag är den sammanvägda produkten av allt det som hänt mig. jag är ett gytter. jag är även den sammanvägda produkten av allt som hänt mina föräldrar - det har format deras värld, och deras värld har till jättestor del format min. jag är min historia, ett gytter, min egen fisksoppa av idéer, farhågor, kärlekar, skrämslor, viljor, ilskor, tårar.
w
No comments:
Post a Comment