när det enda jag vill är att spalta upp mig, spalta upp livet, forcera stegen, forcera logik. det känns som kaos runt mig som tränger in mig i ett hörn, hotar att tränga in i mig. känsla av att allt faller, känsla av att upprätthålla. känslan av att ligga ett steg efter och att aldrig hinna ikapp.
när det enda. jag borde göra, jag egentligen vill, är att sluta försöka upprätthålla en ordning som bara finns i mitt huvud, när det enda jag vill är att sluta jobba mot livet och rörelsen och bli en del av den, det. bli rörelse och bli liv. vara liv och vara rörelse.

då tror jag att jag skulle vara lycklig.

bäddat in mig i ett mörker

jag har bäddat in mig i ett mörker. writer's block. writer's freedom. varje ord ska få stå kvar.
jag har bäddat in mig i min bubbla. kråkskri mellan melankoliorden. en kväll som en slöja som bomull som sommardoft.
körsbärslöv kantar asfalten. rosa skimmer mot hårt svart kantigt. jag går och jag ler som jag inte lett på länge. himlen täcks av lila sjok. går genom dofter av syrén kaprifol och hägg. världen är en grön explosion, har klätt sig i en ny skepnad. jag älskar årstider. jag älskar skiftningarna.
jag ligger mot en klipphäll. syrénkvist på mitt bröst. handflatorna mot berget mossan. blicken i skyarna och moln som vandrar. fokuserar långt bort och världen blurras till ett virrvarr av färger. så fort jag blinkar är den tillbaka i fokus igen. pink floyd sjunger echoes.
skorna mot skogsunderlaget tuvorna och mot de slingrande stigarna. vildvuxna äppelträd och mossa. jag vill också vara vildvuxen. vill inte vara räta linjer och kantig, jag vill slingra och omslingra och växa dit jag växer. har så mycket inom mig som kommer att komma som ett skyfall. jag har väntat på det skyfallet och det är här nu. har väntat på att regna, har väntat på det här bliet.
växer slingrar. regnar.