en känsla av att vilja ta tillbaka kontrollen genom att städa. att plocka i ordning. dammtrasa över ytor, dammsuga, bädda, räta vinklar. det är på sätt och vis lite sjukt, men också ett sätt att hantera.

släpper ut håret.

jag har tentat. skrivit om migränprofylax och aktionspotentialens refraktäritet.
sedan gått genom stan med vnv nation i öronen (what is truth, what is important, what defines you), genom ett julpyntat haga. tittat på en antikaffär full av kristallkronor. vandrat över gråblöta gatstenar och väjt för cyklister. tittat in i thébutiker, sett en kvinna i en chokladaffär varsamt lägga upp praliner i skyltfönstret, varsamt hållit handgjorda julgranskulor i händerna (magi), sett två hundvalpar nyfiket och ivrigt hälsa och nosa på varandra. dragit in doften av brända mandlar i lungorna. fångat någons blick sådär lite längre än passande.

önskar att det kunde rinna av mig nu. mina tankar är inte stressade, men mitt hjärta.
har sådär måttlig feber, lightheadedness, varma och kalla flushes, spända käkar och ont i tänderna. palpitationer. illamående. sover dåligt och drömmer bisarra mardrömmar.
så jag önskar att mitt hjärta kunda landa, kunde lugna sig. jag är orolig och i obalans. lederna knakar och jag är ömsom varm ömsom kall.
subtil men grundläggande känsla av att något är i obalans.

jag vill leva i ett myller, jag vill omge mig med skapande och kreativitet. med en balans skild från den sprungen ur ett ständigt kontrollmönster. jag vill ha rörelse att skapa ur och rum att växa. alltid en assymmetri att förändras utifrån.

så nu önskar jag att det kunde rinna av mig. den här spänningen, den här obalansen. vill att det ska kännas bomull inuti.